Direktiv andra samarbetsfrågor


1. Inledning

Denna projektplan beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i ett särskilt projekt kommer att utarbeta och genomföra vissa politiska reformer utöver de som förtecknas i de övriga sex samarbetsprojekten.

Samarbetsprojekten bereder politiska frågor från ax till limpa, från problemanalys till genomförande av reformförslag. Inom ramen för projekten genomförs beredningsprocesserna i sin helhet avseende exempelvis utredningsdirektiv, propositioner till riksdagen, förordningsändringar som följer av ny lagstiftning, EU-ärenden som påverkar de frågor som samarbetsprojektet omfattar, samt i förekommande fall också uppdrag, utredare eller regleringsbrev till myndigheter i samarbetsprojekten. Samarbetsprojekten bedrivs med fasta former för avstämning, information och beslut. I ärenden som faller inom ramen för samarbetsprojekten ska formell samordning i Regeringskansliet ske på samma sätt mellan alla samarbetspartier. Det blir garanten för fullt och lika inflytande mellan samarbetspartierna. Samarbetet innebär också att de ingående partierna inte ensidigt samverkar med andra partier i riksdagen i de frågor som direktiven till samarbetsprojekten omfattar.

1.1. Syfte och mål

Syftet är att genomföra de reformer som redogörs för i detta samarbetsprojekt.

1.2. Avgränsningar

Avgränsningen av områden som behandlas i projektet är de frågor som tas upp under avsnitt

3. Inga ytterligare frågor kommer att beredas i projektet.

Samtliga förslag i projektet med påverkan på budgetpropositionen ska behandlas i ordinarie budgetprocess där utgifter måste vägas mot varandra. Det finns ingen garanti för att frågor som bereds i projektet automatiskt är garanterade finansiering i budgetpropositionen. Den förhandlingen sker separat från samarbetsprojektet i budgetprocessen.

1.3. Metod och modell

Om nya reformförslag bereds i projektet ska konsekvenserna av förslagen analyseras i enlighet med kraven i kommittéförordningen (1998:1474) som reglerar statens offentliga utredningar. Konsekvensanalysen ska ge en strukturerad kvalitativ, kvantitativ och allsidig bedömning av vad förslaget innebär.

Även om behov skulle uppkomma av skyndsam hantering av förslagen i samarbetsprojektet ska beredningskraven upprätthållas.

2. Ägarskap och arbetsformer

Samarbetsprojekten arbetar på uppdrag av partiledarna. Projektet kommer organiseras efter överenskommelse mellan samordningsstatssekreterarna, eller motsvarande chefsnivå i samarbetsparti.

2.1. Kommunikation

Alla partier som ingår i samarbetet ska ha synlighet och kunna vara avsändare vid beslut om reformer. I samarbetsprojekten finns endast en samordnad planering för extern kommunikation. Beredningen av kommunikation sker i samarbetsprojekten.

3. Reformer som ska genomföras i projektet

Public service

Mediernas frihet ska värnas, och mångfalden av olika medier ska främjas. Public service- mediernas oberoende ska bestå och dess långsiktiga finansiering vidmakthållas. I ett delvis nytt medielandskap behöver public service-verksamheten utvecklas, som en del av den demokratiska infrastrukturen. Detta ska vara inriktningen inför den kommande tillståndsperioden 2026–2033.

Rättighetsskydd för abort

Den pågående grundlagsutredningen om bl.a. domstolarnas oberoende ska fullföljas utifrån gällande direktiv. En ny grundlagsutredning ska bl.a. utreda hur aborträtten kan stärkas.

Förslag tas fram om hur kvinnans rätt till abort kan ges skydd i regeringsformen.

Kulturpolitiken ska värna kulturlivets oberoende och egenvärde gentemot nyttoändamål

Principen om armslängds avstånd ska upprätthållas.

Fler långa stipendier för kulturskapare bör inrättas

En översyn av stödet till enskilda kulturutövare görs i syfte att möjliggöra fler långa arbetsstipendier utöver de som finns i dag.

Tjänstemannaansvar ska införas

Tillsätt en särskild utredare med uppdraget att lägga fram förslag för hur ett återinfört tjänstemannaansvar skulle kunna se ut, med syftet att stärka åtgärderna mot tjänstefel och vidga ansvaret för annan myndighetsverksamhet än myndighetsutövning.

Vallagen analyseras

Tillsätt en parlamentarisk kommitté med uppdraget att se över dagens svenska valsystem med partispecifika valsedlar och dess påverkan på demokratin avseende exempelvis valdeltagande och rättssäkerhet, med beaktande av Valmyndighetens tidigare synpunkter. Utredningen bör också ha i uppdrag att analysera för- och nackdelarna med ett system med gemensamma valsedlar, samt och inhämta kunskap från länder som i dag har sådana system.

Det nya medielandskapet

En studie ska göras av hur det nya medielandskapet påverkar förutsättningarna för enskildas opinionsbildning. Intresset av transparens och enskildas ställning i förhållande till dominerande sociala plattformar ska särskilt bevakas.

Ett projekt ska genom föras för att stärka högstaligornas konkurrenskraft i den svenska elitfotbollen och elithockeyn

Regeringen kommer inleda ett särskilt projekt för högstaligornas konkurrenskraft.

En svensk kulturkanon ska tas fram

Ett uppdrag ges att tillsätta fristående expertkommittéer i syfte att inom skilda kulturformer ta fram förslag på svensk kulturkanon. Tillsättningen av ledamöter i expertkommittéerna ska utgå från konstnärlig kompetens i respektive fält.

Djurvälfärdsutredning

En översyn ska genomföras om möjligheterna att på ett sätt som är förenligt med den gemensamma jordbrukspolitiken i EU balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda svenska djurhållningskrav. Syftet ska vara att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion och samtidigt förbättra den globala djurvälfärden.

Översyn av arvsrätten

Ett uppdrag ges att göra en bred översyn av olika aspekter av arvsrätten. I det sammanhanget ska bland annat frågan om arvsrätt för kusiner ingå.

Allmänna arvsfondens inriktning

Ett utredningsarbete ska genomföras för att säkerställa att organisationer och föreningar som tar emot medel från allmänna arvsfonden använder dessa på ett korrekt sätt med tydlig resultatredovisning samt att dessa följer demokratiska värderingar. Utgångspunkten ska vara att arvsfondens medelsfördelning ska förändras till att bland annat kunna omfatta brottsofferarbete.

Översyn av folkbildningsrådet

Systemet för stödet till folkbildningsväsendet ska reformeras. En bred reform behövs av modellen för medelstilldelning och uppföljning inom folkbildningspolitiken för att göra den mer transparent och förutsägbar. I avvaktan på förslagen från den pågående utredningen om uppföljning och kontroll av statsbidraget behövs ytterligare åtgärder för att reformera stödet till folkbildningen. I det sammanhanget ska övervägas om medelstilldelningen ska hanteras av en myndighet istället för av Folkbildningsrådet. Genom översynen ska folkbildningsväsendet effektiviseras.